Ja det var ett program där dom hyllade Lasse Berghagen på tv;n,, tror att det var nån gång i helgen men är inte säker.
Han var så otroligt tacksam för allt dom sa om honom, hur han hyllades. Han är en sån varm o underbar människa. Han grät många gånger o det gjorde jag oxo.. Jag vet inte hurdan jag har blivit för jag gråter för minsta lilla. Jag klarade knappt av att titta på programmet för att han grät så, så ödmjuk o fin som han är.
När han skulle sjunga teddybjörnen Fredriksson så grät han en skvätt o jag tjöt här hemma i sängen. Jag ringde till mamma o sa att jag klarar knappt se detta.. Jag förstår inte vad det är som har hänt men så fort det är nåt så börjar jag gråta.
Kan ni tänka er att jag har träffat honom en gång i tiden. Detta var 85, han var o tankade på macken som jag jobbade på.. Han var lång o ståtlig o han rörde munnen så där som han gör när han pratar. Jag fick hans autograf där han ritade en streckgubbe med en gitarr o sen fick jag världens goaste kram innan han åkte vidare.
Undra om jag har kvar den lappen med hans autograf ? Det måste jag kolla om jag har. Jag har en liten låda där jag har lite olika saker bla ska jag ha en autograf med Wargtass,, jag tror att han kallades så. Jag o min kompis Annica skolkade o åkte in till stan för vi visste att han skulle vara där o vi ville träffa honom o det gjorde vi.
Men den här hyllningen till Lasse Berghagen var så bra.. Undra hur han mår i dag ? Är han fortfarande nersövd eller är han vaken ? Kommer han att bli bra igen ? Det är bara att hålla tummarna på att han blir bra o får komma hem till sin Eva igen.
Krya på dig Lasse