När jag var lite var jag alltid så rädd att mamma skulle dö. Blev hon förkyld, ja sjuk så var jag så orolig. Jag vet inte om jag har sagt det till henne. 

 

Jag vet en gång när min syster var en liten bebis, jag har inte många minnen från det jag var liten men just detta kommer jag ihåg. Hon hade feber o var sjuk, jag ser det framför mig o jag vet hur rädd jag var att hon skulle dö. Mamma hade en smal lite högre byrå som jag satt o gömde mig  o där satt jag o grät för jag var rädd att det skulle hända henne nåt. 

 

Så fort jag får höra att nån har dött knyter det sig i bröstet på mig. Nu när man har nått den här åldern så är det fler o fler som dör,, som man känner. 

 

Även nu i vuxen ålder är jag rädd. Det är inget jag går o tänker på varje dag men ganska ofta. O det har blivit ännu värre sen jag var så sjuk 2019 då jag höll på att dö 2 gånger. Jag gick med hemska smärtor i magen men läkarna o sjuksystrarna sa att jag skulle ta mer värktabletter. Men jag stod inte ut efter flera års plågor så jag sökte akut. Där fick jag operera bort min gallblåsa.. 

 

Jag kommer inte ihåg nåt från första tiden. Jag fick sepsis ( blodförgiftning ) med en sänka på 561 o feber på 40*... Jag kommer ihåg att läkaren sa detta till mig o jag frågade honom om jag skulle dö ? 

 

Mina tankar är så snurriga runt detta. Jag blir ledsen, rädd o förtvivlad när jag tänker på att man många gånger dör utan att veta om det. Jag menar varför man dör, det finns ju flera orsaker till det. Självklart vet man ju inte om att man har dött, ja jag säger ju att det är lite snurrigt. 

 

Men jag tänker som så nu efterhand så hade jag kunnat dö ifrån min familj. Jag hade aldrig mer fått säga till min son, mina barnbarn, min mamma, svärdotter, syskonbarn att jag älskar dom. Aldrig mer få uppleva vad som händer i deras liv. 

Min rädsla är att lämna dom, jag vet att det låter dumt men så tänker jag. Jag vill inte lämna nån o jag vill absolut inte att nån ska lämna mig. 

Tanken på att en gång förlora min mamma är hemsk. Vad ska jag göra utan henne ? 

 

Ja, jag hade lite såna tankar nu o kände att jag behövde få ur mig dom. Jag vet att det är lite snurrigt men jag hoppas att ni förstår vad jag menar.. 

 

Jag har ju mitt lilla troll, Neo som ger mig så otroligt mycket glädje så han tar bort lite av mina tankar tack o lov. 

 

Varför födas när man måste dö ? 

 

 

 

I dag för 5 år sen var det en vacker dag. När vi åkte förbi åsasjön så gjorde solen så det såg ut som det fanns miljoner diamanter i sjön, allt bara glittrade. Du låg på golvet där fram, jämte mig o var orolig för du förstod att du skulle till veterinären. Ju närmare vi kom där desto oroligare blev du. När jag tog ut dig ur bilen så klamrade du dig fast vid mig o ville int släppa taget. Jag ville inte heller släppa dig. 

 

Men det blev inte alls som jag trodde. Jag fick åka hem utan dig,, med ett tomt koppel. Jag fick en chock när hon säger till mig att det är slut för dig, att du måste få somna in. Jag höll på att skälla ut henne o fråga vad hon menade. Men, dina tumörer hade blivit cancer.. Jag skulle få ta hem dig några dagar o sen åka in med dig, men jag sa det till henne att då får du aldrig se oss mer. Jag hade lovat dig från första dagen att jag skulle lyssna på om veterinären hade något att säga till om o där var vi nu.

 

Jag kan fortfarande se när du ligger på britsen för jag fick inte hålla dig o det blev jag arg för men jag ser hur dina tårar börja rinna på dig o jag blev så ledsen så jag började må illa. Hon frågar mig sen när du hade fått ditt lugnande OM jag ville gå vidare med detta. Vilken jävla dum fråga !!! Hon hade precis sagt att det var palliativ vård som gällde, ett par dagar så därför skulle vi göra det NU. Munnen sa ja men hjärtat skrek NEJ NEJ NEJ ta honom inte ifrån mig.  Teddy, jag kunde inte göra nåt mer nu. Jag har skyddat dig i 15 år o jag skulle fortsätta göra det bara jag fick ha dig hos mig. Jag böjde mig ner o viskade förlåt mamma kan inte hjälpa dig längre, jag vet inte vad jag ska göra ? Förlåt. Tack för att du har varit min allra bästa vän i 15 underbara år. Tack för att du har tröstat mig, tack för att du har fått mig att må bra,,att skratta. Tack för alla mysstunder, allra mest när vi har dansat då har du haft ditt lilla huvud på min axel o där kunde du ligga hur länge som helst. Tack för att du hjälpte mig när jag var ledsen, du tröstade alltid mig när du såg att jag inte mådde bra. Ja allt detta viskade jag till honom när han låg på britsen. Du var borta, men tårarna trillade på dig o det gjorde så ont i mig. Jag kommer aldrig att glömma den synen. 

 

Det finns nog ingen som kan förstå hur mycket jag saknar dig. Hur ont det gör i mig, att ha varit utan dig i 5 år. Dom här åren har varit hemska. Jag brukar titta på stjärnorna o prata med dig. Ja jag pratar med dig varje dag o säger att jag älskar dig.

 

Du var min lille filosof. Du älskade att sitta i ditt fönster o titta ut. Hålla koll på vilka som var utanför.  

 

Du var så söt med ditt lilla underbett o din lilla tand som alltid syntes =)

 

Ja det var precis så här det var. Jag mådde inget bra o jag hade sån hemsk värk. Men en dag så bestämde jag mig för att skaffa en liten hund, o det blev Du. Jag fann verkligen en tass o vi har haft det så bra hela tiden.

 

Du är bara så underbart söt ♥

     

Här satt du i andra tankar väldigt länge, ja du hade din egna lilla värld.

 

Min älskade lille vite tuttenutte ♥

 

  

Jo, det går ju att prata med dig o jag vet att du hör mig. Jag vet att du är glad för min skull nu när jag har Neo som är en underbar hund. Jag tror på nåt sätt att du har varit med o bestämt detta med mormor för ni båda vet hur dåligt jag har mått.. 

 

Jag är mest ledsen över att inte kunna få krama om dig, dansa med dig eller få nya minnen tillsammans med dig. Det blir hela tiden samma bilder som jag får lägga upp för jag har inga nya. 

 

Jag vet att du har det bra nu, o vi kommer att träffas en dag,,, senare,, inte nu. 

 

Nu ska jag o lille Neo få många år tillsammans o jag tänker på att du är med oss.

 

I dag är det 5 år sen du lämnade mig. Vi hade det underbart tillsammans. Ja, jag gråter mycket för jag saknar dig men jag börjar mer o mer se det glada vi hade. 

 

Min älskade älskade Teddy. Jag vet att du alltid hittar hem till mig o jag vet att du alltid finns för mig. 

 

Saknaden är stor. Älskar Dig Teddy ♥

 

 

För ett tag sen var jag ju o röntgade matstrupe o svalj för att jag har svårt att svälja o att jag sätter i halsen.. Nu har jag fått svar på det var inte ok.. Jag hade problem svaljet, matstrupen o att det fanns en liten förträngning på matstrupen.. 

 

När läkaren ringde till mig , jag hade ingen tid till honom men han ringde ändå. Hur som helst så när han ringde så hade jag ju inga frågor om detta för jag trodde faktiskt inte att det skulle vara nåt ,, även att jag känner så väl att något är fel.

 

Jag har ett tar nu gått o oroat mig för att jag ska få ALS inte bara för  halsen utan även för min värk, ja inte värken direkt heller utan att jag får spasmer i armar o jag tappar saker. Detta blir värre när jag blir trött , då kan jag rycka till ganska bra med armarna. Jag känner mig mer muskelsvag än normalt o detta oroar mig. 

 

Jag kan inte hjälpa att jag har såna är tankar o det blev värre sen förra året när jag blev så sjuk för nu vet jag hur fort det kan gå..

 

I morse när jag skulle ta medicinen så satte jag i halsen igen, ja det gör jag ofta o det kluckar när jag sväljer vätska, det hörs inte när jag äter mat. Men jag får liksom trycka ner det som ska sväljas o så är det hela tiden.

 

Jag tycker att det borde räcka nu, jag har en lång lista med sjukdomar o vill verkligen inte ha mer.. Men jag är orolig, fruktansvärt orolig..

 

Tack,, men nu vill jag inte ha mer !!

 

 

Du vet väl att du är värdefull ?

Det är så viktigt att älska sig själv, att respektera den du är.

Säg alltid snälla saker om dig själv. 

Le ofta, skäm bort dig själv. Du är värd allt det härliga som livet har att erbjuda dig.

Var modig. Tillåt dig att fnissa hysteriskt o skratta allt vad du kan o orkar. Älska hellre för mycket än för lite. 

Säg hej till okända på stan. 

Dansa o sjung med i musiken du hör,, ge allt av dig själv,, njut,, låt musiken få dig att bara vara i nuet.

Våga vara den du är, utan filter o utan höga murar omkring dig. Utan en massa destruktiv självkritik som bara dränerar dig på en massa energi, den energin som du skulle kunna använda till att ha roligt istället.

Du är fantastisk charmig med det sättet just Du är på.

Du är vacker, försök att trivas i din kropp för det finns inget härligare o sexigare än en människa som trivs med sig själv..

Många säger att man ska vara "normal" men vad är det egentligen ? Vem säger vad som är "normalt".

Vi är alla fullständigt underbara o fantastiska även med våra brister för det har alla.

Tänk inte på vad andra tycker o tänker om dig, du är bäst på att vara Du, ingen annan kan det.

Glöm Aldrig Att Du Är Värdefull ♥